Patrik Hedlund

Patrik Hedlund

Patrik Hedlund

Snygg & Smart, från topp till tå med Patrik Hedlund

Groomingdomar från José Mourinho – Café träffar stjärntränaren i Madrid

Patrik Hedlund  |  Publicerad 2012-04-19 14:52  |  Lästid: 4 minuter

Vilka delar av kroppen rakar José Mourinho? Och varför använder han inte parfym? Dessa och fler groomingrelaterade frågor fick Cafés Emil Persson svaret på under ett snack med tränar-nestorn i Madrid.

Behöver vi skriva att det var Groomingbloggen som skickade honom?

***

Området utanför Ciudad Real Madrid, klubbens högkvarter, är sandigt och torrt. Vårsolen grillar en förbittrad vegetation. De klent klorofyllupplysta grästovorna slänger med stråna i den milda vinden.

Längs med vägen står klasar av unga señoritas med urringade blusar. Min första tanke är att de säljer lemonad, men det gör de förstås inte. De vet att Real Madrids träning ska börja klockan 16 och väntar på sina idoler.

Café har – tillsammans med DI Weekend och tre europeiska livsstilsmagasin – bjudits in av Braun. José Mourinho frontar det tyska storföretagets nya reklamannonser med bråddjup sängkammarblick och dragen rakapparat.

Medan vi väntar på den sfäriske stortränaren promenerar Cristiano Ronaldo förbi. Det viskas om att han tvingats köra en omväg till träningen. Han hade inte tid att bli stannad av flickorna som inte säljer lemonad.

Innanför grindarna blir stjärnan i stället övermannad av en hord journalister och Braun-människor som alla vill ta en bild. Cristiano Ronaldos uppenbarelse – solbrillor inomhus, en keps med trycket ”Rockstar” och brutalt buckliga biceps – passerar många Iphone-displayer innan han skyndar vidare i korridoren med lagkamraten Marcelo Vieira.

Cristiano Ronaldo, Cafés Emil Persson och DI Weekends reporters tumme.

Gruppintervjuer är ett speciellt och ganska knepigt fenomen. En moderator fördelar ordet med allvarsamma blickar och de inbjudna reportrarna får ställa en fråga i taget.

När samtalet är över har José Mourinhos utsagor blivit allmän egendom. Journalisterna tar varsin slickepott och skrapar åt sig de delar av citatpaellan som de har användning av – oavsett vem som ställde frågan.

Tränaren är för dagen klädd i en enkel träningsoverall. Han har blivit känd som en modeikon, draperad i dyra kostymer, men menar att rollen definitivt inte är självpåtagen.

– Jag klär mig för att känna mig tillfreds och bekväm. Jag klär mig inte för att andra människor ska säga att jag har en bra stil. Ena dagen kan jag ha en bra kostym, slips och vara välrakad – nästa dag kanske jag bär träningsoverall. En annan dag har jag jeans och polotröja.

Mourinho ler slugt när jag frågar vilka varumärken han vänder sig till när han känner för att klä upp sig.

– Det beror på hur mycket de betalar.

Sedan hyllar tränaren Adidas, som han – av en händelse – också har ett sponsorkontrat med. Men han poängterar samtidigt att han aldrig skulle signera en deal med ett företag han inte redan känner starkt för.

– Jag bar Adidas också när jag behövde betala för det, så det är inte mer än rätt att de betalar tillbaka – med ränta. Jag har väldigt starka kopplingar till dem.

Privat är han ”en Armani-man”.

– Jag hittar alltid något jag gillar om jag går till en av deras butiker. Det är skönt att jag inte behöver tillbringa en väldig massa tid där, för det hinner jag inte. Om jag letar efter en kavaj hittar jag en. Om jag letar efter en plånbok hittar jag en.

Han är pragmatisk i sitt handlande och skulle aldrig strosa runt i en butik bara för att eventuellt, kanske, måhända hitta något iögonfallande. Han är betydligt mer målsökande än så.

– Jag går dit för att hitta något jag behöver. Punkt. Om jag behöver ett par skor går jag in och köper ett par skor. Jag går inte dit och tänker: ”Åh, vilket trevligt skärp! Det måste jag köpa!” Jag behöver inget skärp. Jag har 50 skärp.

José Mourinho har en enda moderiktig last: klockor. Han ger inte mycket för manliga smycken och bling-bling, men gör ett undantag för armbandsuren.

– Det är mannens juvel. Jag älskar klockor. Kvinnor kan välja bland tusentals smycken medan mannen bara har klockan. Men där har jag ännu inget sponsorkontrakt. Jag väntar fortfarande.

Tränaren flinar och blänger med medveten övertydlighet ned på sin Richard Mille.

– Felipe Masa och Rafael Nadal har dealar med Richard Mille, men inte jag. Jag måste fortfarande betala.

Hur ser du på grooming?

– Likandant som på min klädstil: man ska känna sig bekväm. Först och främst gillar jag inte parfym – i något sammanhang. Jag gillar att vara ren. Jag duschar antagligen lite för ofta, för jag duschar ganska många gånger om dagen. Jag gillar inte parfymlukt. Jag gillar att lukta rent.

Han drar handen genom sitt grävlingsgrånade hår.

– Jag använder ett bra schampo. Och fuktkrämer för kropp och ansikte, förstås, särskilt efter att jag rakat mig.

Och nu är du ansiktet utåt för Braun. Vilka delar av den manliga kroppen anser du bör rakas?

Han fnätter sydeuropeiskt med sin hand mot kindens närmast fascistiskt uppradade led av bestraffade hårsäckar.

– Ansiktet ska rakas. Jag är en man som föddes 1963, så jag har vissa åsikter som inte kan förändras. Men samtidigt är jag aldrig kritisk. Jag har förståelse för att världen har förändrats totalt och kritiserar aldrig nya idéer eller strömningar. Om min son exempelvis väljer att gå i en helt annan riktning skulle jag aldrig kritisera honom. Men personligen rakar jag bara ansiktet – och skulle aldrig få för mig att färga håret.

Jag har tagit med mig tre foton föreställande Tommy Söderberg, Lars Lagerbäck och Erik Hamrén. Tanken är att José Mourinho ska få kommentera modemedvetenheten hos dessa. Det går sådär.

– Först och främst: stilen, åldern, det vackra eller inte vackra ansiktet – det betyder ingenting. Det som betyder någonting är ens kvalitet som manager och kvaliteten på ens spelare. På samtliga spelare. Om det hade funnits sju-åtta spelare som ”Ibra” och Källström – eller Larsson och Brolin, när de var verksamma – i stället för bara en eller två, skulle Sverige vinna.

Mourinho håller upp bilden av Tommy Söderberg.

– Oavsett om coachen är fet. I dag finns det massor av coacher som ser moderiktiga ut och har snygga glasögon – men de vinner inget. Fotboll handlar inte om det. Det handlar om att jobba hårt och ha bra kvaliteter.

EMIL PERSSON

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 17:13